the wrong direction
Är mindre fittig nu. Känns rätt gött. Skolan är igång. känns faktiskt bra även om jag hade panik över den igår. Kommer ha extrema mängder av saker att göra men i och med det så blir det lugnare i trean och det kommer absolut att uppskattas då. dock har läppeksemet blossat upp och det drar ner hela stämningen en aning. Inte kul.
Känns så jävla meningslöst att återberätta helgen. Den var både fin och hemsk på samma gång. Vännerna gjorde den toppen och fittorna gjorde den inte lika kul. Skövde är verkligen centrum av tristess och intriger från helvetet. Ölspel, kassa lokalband, fotbollsmål, för jävliga 95or, bråk, äcklig mat och gratis taxi får summera årets matfestival. Ungefär som alltid helt enkelt.
Han mirakulöst nog med en tripp till IKEA i lördags också. Kom hem med ett helt nytt garderobssystem som ska sättas på plats och hela rummet ska göras om så det har jag fullt upp med just nu. Kommer bli super när det blir klart. Dock råkar jag äga en motavation från helvetet och hamnar oftare här än i mitt rum där jag sorterar strumpor jag inte visste existerat. Sånt är alltid trevligt.
tilltryckt näsa är rätt nice
ilsken bitterfitta
Känner mig som världens största bitterfitta och tänker inte säga mer än att 95or bör halshuggas och Skövde bör förintas med västerhöjdsgymnasiet som ursprungspunkt samt att min cykel är trasig. HATAR MITT LIV!the lights of a completely dead town
I helgen händer det enda som händer i det här i den här hålan under hela året. Det är nämligen dags för matfestivalen. SkojSkoj. Matfestivalen ska gå ut på att man ska äta mat men i de flesta fall så går det ut på att förtära så mycket alkohol som möjligt och undvika att bli tagen av polisen. Jättekul när man är 14 år och fjortis, inte lika kul när man är 17 år och de flesta av ens vänner är myndiga så de ska göra krogrundor.
Vad ska då jag göra under denna helg? Första tanken var att sitta hemma men det går ju inte att missa det enda som händer här. Andra tanken var att supa mig redlös och joina fjortisarna men de skulle nog inte tycka om mig efter ett par groggar för mycket samt att jag inte är så sugen på att bli hemskjutsad av polisen vid 8 på kvällen så jag får se vad helgen kommer att bestå av. Blir väl antagligen hyffsat nyktert (vilket jag sa förra året också men på grund av oförutsedda händelser så blev jag arg och halsade lite för mycket stulen JD och kommer inte ihåg största delen av kvällen) och mycket häng vid ungdomsscenen där många bra eller mindre bra lokalband spelar.
Man kanske ska satsa på att äta lite mat det här året?
Bara för att vara lite Wild and Crazy?!
såg väl ungefär såhär skabbig ut förra matfestivalen.
enda skillnaden nu är att det bara är svart utväxt.
Skabb, gött!
Shakedown thieves walking in broad daylight
illustrerar hur en äppelkindad och mycket trött människa ser ut. SCHMACK!
Back to school var det ja.Toppen. Super.
Fattar inte att jag saknat det här men så är det. Att försöka iscensätta tidiga-uppvak-efter-en-näst-intill-sömnlös-natt när man sover 14 timmar om dygnet är inte att rekommendera. Hjärnan är bara inställd på hur det är för tillfället och kan inte tänka hur det kommer att bli. Man förtränger smärtan man har varje morgon resten av året under sommaren. Så är det bara.
Min första dag i skolan var ändå fruktansvärt chill. Började 8, upprop och grejer till 9 och sen inställt I-val så vi fick 2,5 h håltimme. Och sen bestod eftermiddagen i samarbetsövningar och grejer i Arenan med tvåorna och treorna. Ettorna har vi knappt sett röken av men det kanske är för att de försöker smälta in i omgvningen fortfarande? När jag kom hem så var jag så trött efter denna EXTREMT påfrestande dag att jag gock och la mig i under täcket och sov som en gris. BRA JOBBAT! Nu kommer jag ju verkligen kunna somna i natt.... Helt klart bra sätt att inleda ett nytt läsår på.
The bridges are crumpled
The bridges are crumpled,
The water soaks into rocks,
That fell at the bottom of the road.
At the end the town
The town that we lived in.
The memories shakin apart from the weeds that grow.
Out on the front porch,
watching the cars as they go by,
Eighteen blue, twenty one grey,
Looking ahead for the first time that we could drive,
Out on our own,
To speed away from the sidewalks,
Running away from the streets we knew,
Sidewalks,
Like the time we thought was made for you.
fall is coming either we want it or not
Här är min hösttermin. Känns bara nödigt att klaga då jag hade räknat med ett schema from hell. Och vårschemat ser slappare ut än 1an, hur det nu än går till? Fan ta er västerhöjd om ni pillar på mitt schema och gör det sämre!!! Känns som att kommer att överleva den här hösten ändå. I alla fall på papper. En dag i frihet kvar sen så är det bara att köra!
Todays news is already trash
BLIR HELT FÖRVIRRAD HÄR!!! Vad är det som gäller angående vårat kära kronprinsesspar?
En mer relevant fråga är kanske när tidningarna kommer att sluta hetsa om dem, deras smekmånad och kommande kriser/barn/åtaganden/klänningar och allt vad det är? Det bästa med de här är att tidningen till vänster säger att Victoria & Daniel vill få barn i framtiden och den högra tidningsartikeln handlar säkert bara om att de är trötta efter den "hetsiga" smekmånaden och sover mer än vanligt. Vilken kris!
a reborn child will never grow up
Men muuuu! Detta var vad jag fick göra igår. Hälsa på kossor. Kul? Extremt. Okej, kalvarna var söta och vi var nära på att bevittna en kalvfödsel men annars var det ingen action över huvudtaget. Inte i bondgården i alla fall. Jag var med resterande delen av familjen och typ 8 familjer till på den årliga familjefesten i pappas herrklubb. Shit vad det kändes överklass med herrklubb men så är det. Finns inte mcket att säga förutom, att jag börjar bli för stor för att leka dunken.
Nu har jag i alla fall hunnit att duscha av mig all kolukt och rakat mina ben för förta gången på 4 veckor. Duktigt. Sittre här och halvsover nu och har bestämt mig för att kliva upp ur sängen klockan 8 i morgon. heh.. jaja.. vad gör man inte för att kunna gå upp på onsdag då skolan börjar?
morr
fräsch tjej som saknar emmaboda
I know that I had sworn I'd never trust anyone again but I didn't have to
You had me @ Hello
Who says I can't get stoned?
Idag har jag spelat minigolf och vann överlägset. Om man räknar vem som slagit mest slag det vill säga. 88 slag på 18 banor. Fy fan vad jag är bra. Jag har för mycket ilska och styrka för en "sport" där man ska slå försiktigt. För att inte tala om bristen på tålamod och koncentration efter misslyckande. Ojojoj. Skulle kunna bli en utmärkt boxare kanske? Imorgon ska jag på äventyr. Jag vet inte vart jag ska och inte vad jag ska göra. Ska bli spännande. Vet i alla fall att jag är borta från imorgon fram tills
på söndag. GREJT!
Have you ever felt the weight inside you pulling away inside your skin
Övningskörningen gick ju som den gick. Men vi överlevde (obviously då jag sitter här). Fick köra på någon ängslig väg, det gick skitbra fram tills vi skulle vända och köra tillbaka samma väg. För att inte göra det allt för långdraget kan jag säga att jag åkte rakt ut i skogen. haha. Ingen skadad. Bara en skärrad Stina. Bilen däremot tappade något skydd som ska sitta under bilen men det ska bara vara att knäppa på igen. På vägen hem undvek jag faktiskt att köra på ett rådjur så det kändes bra!
Tror jag ska släcka ner internet och gå och lägga mig och se på några One Tree Hill-avsnitt.
Det är ungefär vad kroppen orkar med just nu. Imorgon blir det Hjo med moder & syster!
certain things should be left unsaid
Slängde mig iväg till stan idag för att införskaffa mig ett par nya skor och kom hem dessa för 199 riksdaler @ Din Sko. Kändes ju inte direkt fel. Rea på redan billiga skor är icke att förakta. Tantig stil-jag vet, men det är inte för inte som jag kallades tanten under hela 9an. Nu ska jag bara skaffa mig ett par svarta kängor också eftersom jag inte enbart vill ha mina röda Dr. Martens i vinter. Gick ju nästan sönder dem i vintras (hur man nu kan gå sönder Dr. Martens?) så lite varation skulle vara trevligt.
Pappas kommentar på de nya skorna var underbar.
Pappa: De ser likadana ut som resten av din 200 par klackskor
Jag: Fuck you, jag har bara 40 par klackar
Pappa: Ja, precis, alldeles för många
Övningsköring nästa. Får se om jag överlever den här gången också?
Happy people make me feel even more alone
delar med mig av en akustisk playlist @ spotify bara för att ha gjort något bra idag
I've been locked inside your heart shaped box for weeks
Glömde ju helt bort denna godingen som jag helt av en slump hittade på >Rockfoto.nu<
Två ryska Kerry King-kopior, Fred, Mirres hår och, ja, en döende mig.
FINT!
Trodde att vi började skolan på torsdag nästa vecka men vi började visst på onsdag. Kändes rätt crap med en dags mindre frihet. Även om jag saknar skolan som fan så har jag insett att 2an kommer bli ett helvete. Bara plugg, projekt & jobb. Känns som att jag har tagit mig vatten över huvudet men har andra före mig klarat det så ska väl jag med orka, eller?
If you just give it all away
Det är svårt att sätta ord på känslor när man inte vet vad man känner.
Vill bara sätta mig på en balkong som vetter ut mot en väg där bilarna hastar förbi.
Sätta mig där dricka kaffe, hetsröka och skada mitt inre.
Allt för att få ut känslorna som så länge gömt sig långt inne i kroppen.
Om ett par tårar skulle falla under tiden skulle det inte skada
Jag vill bara veta vad hjärnan undanhåller för mig.
sonisphere 7 augusti 2010 -part 2
När Anthrax tackat för sig och gått av scenen kände jag mig tom. Helt ärligt, ja. Jag ville ha mer, kunde inte få nog. stod bara och gapade, torkade bort regndropparna som rann ner för ansiktet medan flera människor front-row lämnade sina platser. Ett par ryssar som stank vodka tryckte sig fram mellan mig, Mirandra & Fred. De kunde inte ett ord engelska. De var båda flintskalliga, tjocka, innehavare av tribaltatueringar samt skägg och försökte efterlikna Kerry King något extremt. Den ena hade av någon okänd anledning Teaterblod rinnande på huvudet och armarna. På andra sidan hade jag två killar i size XL som snusade lössnus och byte sitt snus var femte minut. Härligt sällskap. Snuslukt på ena sidan och Vodka på den andra och så jag och min svett i mitten. HÄRLIGT!
När det var dags för Slayer blev det helt hysterisk i publiken. Kerry King stegade ut och jag hade helt klart bästa läget. Han stod precis mitt framför mig. Blickarna, de fula tribalerna, skägget, gitarrspelandet. GAAAH, jag dör. De rev av den ena underbara låten efter det andra. Det var lite stelt på scenen, det måste jag hålla med om, men det spelade ingen roll. Det var musiken som spelade roll och den vara lika headbang-vänlig som vanligt.
Jag stod som en packad sill bland alla stora, tjocka killar runt omkring mig. Jag hade svårt att andas flera gånger, men ignorerade det det bara och försökte puta bakåt, men det gick knappt. Mitt i spelningen andas jag ut kraftigt och direkt på dte kommer det värdens tryck och jag slutar att andas. Jag måste ha svimmat för jag kommer inte ihåg något för än jag ligger i sjukhustältet och två personer försöker lägga mig i framstupa sidoläge. Jag vägrar ligga så, vill bara ut i publiken igen. En sjuksköterska får sitta och hålla i mig och berätta för mig hur jag ska andas. Jag har panik och vill inte mer.
Slayer dånar utanför, jag ligger och försöker andas mitt i ett panikanfall. Jag kan inte ens svara på tilltal. Allt bara är borta. Jag får vara kvar där en stund. de får undersöka mig lite sporadiskt men hittar inga fel förutom då att jag svimmade pga luftbrist. De hinkade i mig vatten och ledde mig efter en kvart ut på området med massa prd om att jag skulle ta det lungt, inte gå in i någon trängsel, försöka andas normalt och uppsöka sjukhus om det inte hade blivit bättre framåt kvällen.
Jag ställde mig så att jag såg scenen från sidan och såg sista låten. Grät en tår och skakade lite av köld och rädsla. Slayer gick av. Jag var tom. Urinvägsinflammationen gjorde sig påmind men det var 24 meter lång kö till samtliga bajamajor så jag sket it. träffade Miranda & Fred igen. Såg en snudd av Iggy innan det verkligen började spöregna. Jag vart dygnsur på 10 minuter, ända in på underkläderna. Jag hade ont i magen av urinvägsinfektionen, ont i bröstet från Slayer och andades ojämt och hade svårt att prata och frös som fan. Så jag ringde mamma och åkte hem till mina släktingar. Det var dagens bästa känsla, när jag fick åla mig ur alla blöta kläder, och krypa ner under ett varmt täcke och värma mig.
Jag hade planer på att ta mig tillbaka till festivalområdet men det råkade ju vara faderskapets födelsedag (samma dag som en viss Bruce för övrigt) så jag blev klädd i pappas stora lammullströja och fick mat på någon fin restaurang. Sen orkade jag inte ta mig tillbaka till området och var extremt glad över mitt beslut när jag såg Åskovädret komma in över Stockholm.
alla bilder är tagna av mig och kommer alltid att vara vad ni än säger bitches!
sonisphere 7 augusti 2010 - part 1
Sonisphere. Vart kan man börja berätta. I vilken ände ska man börja förklara. för mig är allt obeskrivligt. Jag blir mest bara arg närjag får frågan om det var bra. Så klart det var bra. För mig var det hur jävla bra som helst. Samtidigt som jag tänker tillbaka på alla fina minnen, blicken Scott Ian skickade mot mig, Belladonas underbara röst och Kerry Kings mäktiga gestalt så dyker all smärta och olycka upp.
Jag fick under fredagen antibiotika mot en kraftig urinvägsinfektion. Jag funderade först på att inte åka alls eftersom jag hade enormt ont i hela kroppen och inte visste om jag skulle orka men sopade bort de tankarna och drog mig upp mot Stockholm. När jag väl steg av tunnelbanan vid 12tiden tillsammans med ja, såpass många andra människor att vi skulle fylla 3 tunnelbanetåg, kom peppen till mig. Jag glömde bort allt vad antibiotika och smärta hette och insåg där någonstans att jag har gått och längtat efter den här dagen sen jag lyssnade på Slayer första gången.
Jag gick i samma led som flera 1000 andra människor (det kändes nästan som en pilgrimsfärd) mot festivalområdet. Men kände inte en jävel och det kändes skönt på något sätt. Att jag gjorde detta för mig själv, för min egen skull. inte skulle behöva bry mig om vad andra ansåg eller ville se. Bara jag och mina behov.
Väl i entrén blev jag riktigt chockad. Dom visiterade mig inte ens, det fanns ingen struktur på någonting och jag var bara allmänt paff. Sådant de vanligtvis är stenhårda med (som att man inte får ta med flaskor in på området eller paraplyer) fanns inte. man hade nästan kunnat ta med sig ett samurajsvärd in utan att det blivit beslagtaget. De bara frågade vad jag hade i väskan och jag sa en regnjacka och blev förbi släppt. Jag hade kunnat få plats med all möjlig annan skit i den väskan utan att bli av med den. Vid stadsfestivaler brukar säkerheten vara enorm (när de tom tar av korkarna på PET-flaskorna kan tom jag tycka att det går för långt men)
Träffade Mirnada & Fred och vi ställde oss och väntade på att Anthrax skulle börja spela. När jag såg Scott Ian skymta i kulisserna stannade mitt hjärta helt. Jag var helt borta. bara skrek. Jag fattade för 1 sekund vad som höll på att hända. Jag skulle få se Anthrax. Bandet som fick mig motiverad till så sjukt mycket. Sen när bandet steg ut på scenen vet jag inte vad jag gör. Jag vet inte vad som hände. Jag stod och hoppade, sjöng med och var helt uppe i varv. Efter 3 låtar borde kroppen vara helt slut men den bara fortsatte att glädjas och helt plötsligt hade jag även tryckt mig längst fram. Scott Ians blickar till mig, Joey Belladonna som sjöng som bara han kan. Allt var så underbart!
Jag har extremt svårt för att sätta ord på upplevelser som denna. Jag skiter fullständigt i vad andra klagar på att Belladonnas röst börjar svika eller att det var det ena eller det andra. För mig var det enormt stort att bara få se dessa killar som skapat denna underbara musik. Så jag skiter fullständigt i att sätta en recension eller något liknande. Jag har fortfarande inte hämtat mig helt efter denna upplevelse.
Alla bilder är tagna av mig och kommer alltid att vara vad ni än säger bitches.
it will all be lost in time
-observera att detta är en mycket gammal bild-
Måste börja sminka mig igen och hitta den där förbaskade bandanan.
Har helt seriöst glömt av hur man sminkar sig.
Inte så konstigt då jag inte gjort det på ett år kanske, men ändå?
Jag är 17 år och vet inte hur jag sminkar mig.
Känns inte så jävla stabilt.
Ska försöka få ut alla känslorna om Sonisphere på bloggen nu.
Helt omöjligt, men jag måste.
facebook has destroyed our lives
HATAR FACEBOOK!
menar dom att jag måste stå ut med att heta mitt eget namn i 2 hela veckor?
fyfan vilken jävla kränkning. Ska stämma skiten ur dem.
As I Lay Dying till Sverige
Fick veta att AS I LAY DYING spelar i Sverige i höst. Jag är helt i koma. Vi ses i publiken bitches.
GALEN TJEJ ÄR EEEEEEXTREMT GLAD!
Ska röra lite på mina orakade ben och dra mig in mot stan och motaga 700 spänn av mina slavlön. Undrar vad man ska spendera de pengarna på? WOW-biljett kanske? och såklart As I Lay Dying-biljetten
If you weren't real I would make you up
Mycket festivaldokumentation som ska ut på bloggen just nu. Vill inte lägga ut Sonisphere för än alla Emmaboda är ute men jag kan säga så här. Sonisphere bestod för min del av regn (såklart), Slayer, Anthrax, gegga, panik, Urinvägsinfektionen som gjorde sig påmind, ett nära döden ögonblick, världens blötaste byxor och så vidare. För att spoila lite över vad som komma skall.
Igår blev det ett efterlängtat besök på fotografiska i Stockholm. Jag har önskat att besöka det museet sen det öppnade och äntligen fick jag göra det. Ingen av utställningarna gjorde mig ett dugg besviken. Fotokonst är verkligen något speciellt. Något som jag har svår att ta på, men jag älskar bilder som vrider samhället upp och ner, eller visar en annan del av historien. But ey, that's me.
Igår och idag har spenderats skrattandes med massa underbara människor och imorgon kommer Erika hit och vi ska baka. hehe, om vi orkar. Och sen ska jag och Steffi bege oss mot destination Skara Sommarland och bli barn på nytt. Åka samtliga barnkaruseller, terrorisera de stackarna som fick mitt jobb i år samt hälsa på alla sköningar från förra året är måsten. Det bästa- Vi fixar allt gratis! Sånt är livet när man är fattig student som inte fått sin slav lön än.
Annars så är jag rätt besatt av >den här låten< för tillfället.
inget annat än emmaboda- dag 4
Lördag-
dagen började fint med ett besök emmaboda centrum där vi käkade mat, vilade och bara chillade i solen som för en gångs skulle bestämde sig för att kika fram.
Vi fick dock inte tag på några knivar så mitt IDkort fick agera både kniv och smörkniv.
kände mig lite lagom metal när jag fick ett cigg på mjukpack och pilotbrillorna på nosen. När jag ser bilden nu så tycker jag bara att den ser så jävla hippie ut att jag vill dö.. hehe
Efter en hel dels letande hittade vi camp fashion. Det var inte alls så fashion tyvärr. Men dom hade ylva på tändaren.
Elin och Ylva
Camp Comic Sans Misär
Tajana
Crystal Castles. Där allt gick åt helvete. första hela spelningen jag såg på emmaboda. Vi stod mitt i publikhavet av fulla idioter och i andra låten faller vi och 50 andra handlöst ner på marken. allt jag tänker på är att skydda huvudet medan jag känner den ena kroppen efter den andra landa på mig och ivrigt försöka resa sig upp igen. Ylva få tag i mig och drar upp mig och Elin ligger 2 meter bort och vi får dra upp henne och ta henne till sjukhustältet. Därifrån höll jag mig jävligt layed-back i publiken och träffade på en kille från tidigare veckan istället.
Summering dag 4- finfin förmiddag, ingen fylla på kvällen, Uffie ställde in, Maskinen & Crystal Castles bevittnades. och jag var allmänt arg och opepp en bra del av kvällen.
inget annat än emmaboda- dag 3
fredag:
klockan 3 på natten vaknade jag igen och ellen låg brevid mig. tilda kom och la sig i fotändan av vårat tält i fosterställning med sin döäckliga trenchcoat på sig. finfint.
när jag gick upp var det första jag såg vårat partytält lyfta fån marken och flyga iväg i en kraftig vindpust. när vi senare skulle ta tillbaka det var inprincip alla pinnar i tältet trasiga. SCORE!
jag gick och la mig sen och var antagligen rätt jävla bakis, inte så konstigt
elin var duktig och tvättade håret och sen lekte hon emo
camp comic sans folk
den fräscha delen av vårt camp
galenpanna spelades. ellinor (som aldrig ens sett fågelturken) förlorade stort
tilda kriminell. snyggast på hela emmaboda
bilcken. hej jag är rädd
2 many drummers
jag kommer verkligen inte ihåg att dessa bilder tagits eller vem som tog den sista...
antagligen henna som någon målade ner mig med. jävla as. fortfarande inte borta helt.
avslutar med en bild på hipstern med vodka på bag in box i tygkassen. Vi satt och torterade honom totalt i 3 timmar genom att grundligt förklara nästan alla våra internskämt. stackars kille.
summering dag 3- jag var bakis as hell, min tältroomie åkte hem, jag fick sova själv, lagom full på kvällen. bästa dagen på emmaboda. Allt var så perfekt som det kan vara. Det var inte många sevärda band så vi skippade det mesta .
sonisphere nästa
VAD GÖR VI? NU GÖR VI!!
ses där people
inget annat än emmaboda- dag 2
torsdag:
jag och ellen vaknade upp vid 8 av att våra kära grannar redan hade börjat festa bort bakfyllan. vi försökte hålla oss i sovande skick fram tills 10 då vi gick upp. klockan 12 var det dags för festvalens första band Hoffmaestro & chraa. Jag, elin, sally och ylva drog dit utan byxor och rejvade en stund innan vi gick. PÅ den korta stunden vi var där han festivalens fetaste internskämt.
Sally och Ylva under Hoffmaestro
ellinor & tildas tält ramlade ihop och gick sönder efter att någon antagligen ramlat på det. Så de fick baxa in deras grejer i vårt tält. Efter det hittade jag ellinors tandborste överallt i tältet. låg den inte i min sovsäck så låg den i mina skor. sen hur fräsch tandborsten är ska vi inte prata om
ellen och jag gick ner till "stan" och handlade mat. vi fick stå i kö i 35 minuter för att komma fram till kassan. Jag var för jävla hungrig och hittade två burkar med ravioli. dock utan inbygd öppnare vilket jag inte upptäckte förän jag kom tillbaka till campet. tre skadade fingrar senare var burken så pass uppbruten att man kunde äta ifrån den. Men raviolin var inte värd allt blod.
sen började festandet igen
såpbubblorna kom fram
ölen är typ större än mitt huvud? inte konstigt att man blir dygnrak då
någon råkade aska lite på ylvas tygpåse. fashion tyckte hon
såg lite av entombed, billie the vision and the dancers & radio dept.
taggade inför att se johnossi typ hela dagen men 50 minuter innan deras spelning så låg jag här invirad i ett staket för att 5 minuter senare ligga deckad inne i mitt tält. Elin försökte få liv i mig men jag vägrade vakna. skäms som ett jävla djur i efterhand. Och fick senare veta att de var den bästa spelningen på hela emmaboda av någon. fyfan. aldrig mer alkohol.
summering dag 2: jag drack för mycket, söp bort johnossi, deckade halv 10 och kommer inte ihåg något typ. plus att jag hade mössa på mig hela dagen.
todays fight will be tomorrows pain
konstaterade för en timme sedan att jag har uinvägsinfektion, så detta är vad jag gör- kissar, skriker för att det svider och hetsdricker limevatten. bra då vet vi vart vi har mig. Jävla emmaboda
a wedding gown thorn in one thousand pieces
Sitter och håller på för fullt med inläggen om Emmaboda. Inte för att de är särskilt intressant för er som inte var där men jag måste dokumentera allt på något sätt för mina egen del och alla bilderna ligger på facebook ändå men måste bara gå igenom hela händlseförloppet för att komma ihåg allt. Så det är mest för min egen del
Hur som haver så var jag på vårdcentralen igår med min sjuka kropp, därifrån blev jag skickat på lungröntgen. Men de hittade inga proppar eller vad det var de letade efter och det bara konstaterades att jag hade en luftrörsinflammation som inte går att bota på något annat sätt än att typ, sova bort den. Så det är vad jag gör för tillfället, kollar på film och sover.
Annars har jag lite smått extrema hårkomplex just nu. Jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till med mitt hår. Vill bara ha en snygg, enkel frisyr som håller sig snygg. Hatar längden jag har just nu, hatar färgen, hatar lockarna hatar i stort sätt allt. funderar på att sätta mig i en frisörstol och bara säga, "gör vad du vill, bara jag blir nöjd". Fast jag skulle säkert bli extremt onöjd sen ändå. hatar att jag tröttnar på allt så jävla fort.
vill ha tillbaka mitt röda underhår allt mer och mer,
men hur skabbigt det såg ut time to time saknar jag inte
inget annat än emmaboda- dag 1
Onsdag:
började min festival med en riktig painresa. först 40 minuters tåg, sen 40 minuters tåg till och sen 80 minuters väntan i borås för att sedan åka tåg i 2,5 till och sen var jag framme. Tack gode gud för att jag tog med Marilyn Mansons Den långa vägen ut ur helvetet, annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till.
väl framme började partyt på en gång. regnet började dugga mot oss så vi tryckte in oss under partytältet så gott det gick. trevligt hade vi det i alla fall. eftersom det inte var några band som spelade på onsdagen så var det bara party på hela campingen som gällde.
saxofonspelande kille. en bra man
det blev värre med regn sen och ylva blev arg
jag och min kära tältkamrat Ellen drog på öljakt, detta efter att vi redan druckit oss för fulla. Det syns förhoppningsvis på bilden
världens snyggaste Elin hjälpte till med ölspaningen
sen vart det pusskalas mellan pinglorna
japp, hångel it is
ellen med killen som snodde mina tändare.
en bra bild på mig, och massa hoffmaestro-killar. min extrema längd syns extra tydligt på denna bilden!
Summering dag 1. Party party party i regnet. Härligt folk och än så länge besöksvänliga bajamajor.
The bridges are crumpled the water soaks into rocks
Har i alla fall sovit och ätit nu, men återhämtat mig har jag inte gjort på långa vägar.
Men jag försöker. Det verkar oturligt nog som att jag åkt på en lunginflammation mitt i allt. Och med tanke på att det är Sonisphere på lördag så har jag lite panik över detta just nu. JAg vet inte ens just nu om det är lunginflammation men en Tilda som sov i mitt tält en natt har fått det och jag har symptom på lunginflammation. Jag hoppas verkligen att det inte är det.
Emmaboda 2010, vart fan ska man börja förklara? Allt består bara av långa invecklade internskämt, barnförbjudna händelser, alkohol och misär. Men jag ska ta och göra ett försök till att återberätta festivalen i censurerad version. För alla inblandades skull. Om jag inte fixar det så ska ni i alla fall få en fet jävla bildbomb med bildförklaringar.
Så länge ska denna sletna bruden försöka ta igen sitt Cvitamin-intag lite.
...
hemma igen
återkommer när jag sovit ut och orkar med mig själv igen
